Digitala hjälpmedels roll vid teknikbaserade prov och bedömningar

En studie från 2022 med amerikanska studenter visar på en överraskade trend: Bara 5 % av de tillfrågade uppgav att de använder sig av digitala hjälpmedel på grund av en funktionsnedsättning.

Men, när de fick se en lista på sådana hjälpmedel så klassade mer än 18 % samtliga hjälpmedel som ”nödvändiga”. Till exempel uppgav 20 % av studenterna att de förlitar sig på digitala förstoringsglas. Över en fjärdedel uppger att de behöver text-till-tal (TTS).

Om endast 5 % av studenterna har någon typ av funktionsnedsättning innebär det att hjälpmedlen också används av personer utanför den ursprungliga målgruppen.

När både lärare och elever börjar förlita sig på edtech suddas gränserna ut mellan ”tillgänglighetsanpassade lösningar” och sätten alla eleve, med eller utan funktionsnedsättningar, lär sig saker.

Lärarens roll innebär mer än att bara undervisa. I läraruppdraget ingår också att utvärdera resultaten av undervisningen. Utvecklingen inom edtech har aldrig varit snabbare, vilket för med sig nya frågor kring hur elevernas framsteg ska bedömas:

• Hur utvecklades den teknik som används vid provtillfällen idag?
• Vilken typ av tekniska lösningar bör lärare och pedagoger använda sig av vid provtillfällen?
• Bör vi betrakta dessa verktyg främst som anpassningar, eller som något för alla, oavsett eventuella funktionsnedsättningar?

Vi ställde dessa frågor till en panel bestående av lärare och specialister inom edtech. Inte minst önskade vi diskutera för vem de digitala hjälpmedel som används idag har utformats.

Svaret – enligt principerna för Universell design för lärande – är för alla.

Definition av teknikbaserade provtillfällen och bedömningar

Innan vi kan diskutera edtech för prov och bedömningar närmare måste vi ringa in vad vi menar. Vi väljer den bredare termen ”bedömning” för att diskutera vidare. Ginger Dewey, vår Educational Development Manager, föreslår en kärnfull definition.

En bedömning, inom undervisning, är allt som är betygsgrundande. Det är inte bara prov. Det kan vara grupparbeten. Det kan vara uppgifter. Det kan vara forskningsrapporter.”

Om det är något som gör möjligt för dig att mäta elevens framsteg så ska det betraktas som en bedömning, menar Dewey. Detta vidgar fältet för hjälpmedelstekniska lösningar, som nu innehåller så mycket mer än flervalsfrågor och greppvänliga pennor, och som kan definieras som allt som bidrar till elevernas betyg.

Så idag kan vi säga att en teknikbaserad bedömning är alla typer av uppgifter med något sorts digitalt innehåll – oavsett om det är en AI-stödd forskningsartikel eller ett standardiserat onlinetest.

Vi kommer att kunna konstatera att denna definition innefattar än allt bredare samling av verktyg för undervisning och lärande.

5 grundläggande teknologier för bedömningar inom skola och utbildning

Samtliga experter vi rådfrågade pekade ut coronapandemin som något som verkligen skyndade på användningen av digitala verktyg för bedömningar och provtillfällen.

”Innan pandemin fanns en allmän ambition att använda sig av digitala verktyg, särskilt i trygga miljöer med utrymme för misslyckanden”, berättar Nina van der Behr på Learnosity. ”Men tidsplanen var väldigt lång.”

”Pandemin blev som en adrenalinkick för digitala bedömningar, eftersom de kunde göras på distans och därmed garantera elevernas och lärarnas säkerhet.

Samtidigt utvecklades edtech snabbt – inte minst tack vare framstegen inom kommersiell AI i slutet av pandemin. Sammantaget innebar det ökad användning av digitala hjälpmedel av alla sorter, från grund- till högskola.

Du kanske tänker på några av dessa som digitala hjälpmedel och andra som allmänna bedömningsverktyg. Men, som sagt, gränserna mellan dessa kategorier är inte längre lika självklara. När en skola eller annan utbildningsaktör överväger att investera i digitala hjälpmedel för eleverna kan det vara en god idé att ta en närmare titt på dessa fem:

1. Learning Management Systems (LMS)

Lärplattformarna är en webbaserad kursmiljö för hela inlärningsprocessen. Här hanteras allt från kursinnehåll till uppföljning av elevernas framsteg.

Användningen av lärplattformar var utbredd redan innan pandemin, men de blev oumbärliga när distansundervisning blev en nödvändighet. Som ett exempel så använde 70 % av utbildningsaktörerna i Nordamerika en lärplattform 2020. Och det har inte tappat i popularitet sedan dess, säger Kamil Rejent på Survicate.

”Många digitala hjälpmedel som snabbt blev populära under distansundervisningen har inte bara blivit kvar, men betraktas idag som självklarheter i det moderna klassrummet.”

”Lärplattformar som Moodle, Blackboard, och Canvas är fortfarande oumbärliga, och fungerar som en samlingsplats för uppgifter, betyg och återkoppling”, säger han.

2. Digitala provplattformar

Lärare och pedagoger använder sig också av digitala bedömningssystem utanför lärplattformen, säger Rejent.

”Onlineverktyg för quizz, som Kahoot! och Quizlet är fortsatt populära och erbjuder ett engagerande sätt att bedöma elevernas förståelse”, säger han. På plattformarna är bedömningarna ofta gamifierade, vilket ökar elevernas engagemang. De gör det också enklare för lärarna att dela resultaten efteråt.

Provplattformarna har specifika funktioner som avancerad övervakning, sofistikerad rättning och djuplodande analyser.

Som Bart Beemsterboer på Cirrus noterar:

Under pandemin var provplattformarna avgörande för att universitet och professionella testorganisationer skulle kunna fortsätta att erbjuda formella provtillfällen på distans. Plattformar, exempelvis Cirrus, som erbjuder integrerad övervakning, plagiatkontroll, och Linear On The Fly Testing, ökar inte bara säkerheten och integriteten vid provtillfället, men erbjuder också flexibilitet och rättvisa provtillfällen, med integrerade digitala hjälpmedel, som ReadSpeakers text-till-tal-tjänst.

3. Digitala verktyg för bättre koncentration

Till digitala verktyg för bättre koncentration räknas Fokus/Nedtoning, Justerbar textstorlek och distraktionsfria lägen som till exempel rensar bort bilder från skärmen. Till och med en widget som låter användaren ändra typsnitt och färg kan betraktas som ett hjälpmedel för ökad koncentrationsförmåga.

Digitala provtillfällen innebär läsning på skärmar, vilket många elever upplever som ansträngande för koncentrationen. Det kan röra sig om elever med utvecklingsstörningar, ADHD, dyslexi, hög stressnivå eller vanlig skärmtrötthet.

Om målet med provtillfället är att möta elevens framsteg är det oumbärligt att ställa upp exakta inlärningsmål och att testet fokuserar på just dessa mål och inget annat. Det kräver att spelplanen krattas så att eleven inte upplever svårigheter med att ta till sig materialet. Med digitala verktyg för bättre koncentration blir det lättare för eleven att förstå innehållet i provet. På så vis säkras att det som bedöms är just inlärningsmålen – inte elevens koncentrationsförmåga i stunden.

4. AI för provtillfällen och bedömningar

Artificiell intelligens medför ny kapacitet för bedömningsteknologi. Till exempel:

• Grundskoleläraren Valerie de la Rosa använder sig av AI för att betygsätta prov. ”Vårt AI-baserade betygssystem betygsätter proven. Därefter kontrollerar jag dem, för att vara säker på att betygen är rättvisa och jag lägger också till kommentarer till eleven”, förklarar hon. ”Jag sparar mycket tid på detta sätt.”
• Med AI blir det lättare för lärare att skapa en individuell inlärningsplan för varje elev. Det går mycket fortare eftersom AI sammanställer elevens resultat i realtid. ”Vi kan utnyttja kapaciteten hos AI och dataanalysen av elevernas svar för att förbättra elevernas inlärningsresultat”, säger van der Behr.
• Generativ AI kommer att möjliggöra nya former av simulering för att bedöma kompetensutveckling, menar Dewey. ”Låt oss säga att du studerar kirurgi”, säger hon. ”En utvärdering kan då bestå i en digital simulering med en kirurg som ber dig om specifika verktyg. Om du väljer fel verktyg kan AI be dig förklara varför det är fel verktyg och sedan visa dig det rätta.”

Utvecklingen av AI kommer att föra med sig nya möjligheter, men också nya risker. Säkert är att de tekniska framstegen kommer att ha en påverkan på hur provtillfällen och bedömningar hanteras inom utbildning.

5. Text-till-tal (TTS)

Även med den mest avancerade AI är det nödvändigt att eleverna faktiskt förstår innehållet som presenteras för dem. Inte sällan behövs ljud. Två tredjedelar av eleverna föredrar att använda sig av flera sinnen för att ta till sig innehåll (multimodal approach) – till exempel läsa och samtidigt lyssna.

Att lyssna kan också vara avgörande för den som lär sig ett nytt språk, för personer med någon form av nedsättning, för den som håller på att lära sig läsa och förstås för de som lär sig bäst genom att lyssna. Med text-till-tal, som läser den skrivna texten högt, kan eleven lyssna till texten. Individen kan själv välja i vilken form hen vill ta till sig innehållet. På så vis blir provinnehållet tillgängligt för en större andel elever.

Vår panel var överens om att alla former av digitala bedömningar borde innehålla TTS.

• ”Tyvärr har ungefär 40 % av mina elever en läsnivå på mer än tre poäng under medel”, berättar de la Rosa. ”För att hjälpa dessa elever är TTS-verktyg oumbärliga.”
• ”Text-till-tal gör otroligt stor skillnad för elever som lär sig engelska som andraspråk”, säger Rejent. ”De kan undanröja förståelsehinder, och fungerar som ett viktigt stöd för elever som är flytande i talad engelska, men som har svårigheter med läsningen.”
• ”På Learnosity samarbetar vi med leverantörer som brinner för detta, som ReadSpeaker och deras utbud av TTS-tjänster. Dessa lösningar hjälper både elever med behov av särskilt stöd och elever som hellre lyssnar än läser, eller som gärna både lyssnar och läser samtidigt”, säger van der Behr.

Så ska vi även fortsättningsvis betrakta TTS som ett stöd, tillgängligt för elever med särskilt stöd och åtgärdsprogram, eller ska vi erbjuda det till alla? Enligt ramverket Universell design för lärande kan vi göra både och.

Tillgänglighetsanpassade lösningar för alla: Universell design för lärande

Universell design för lärande (UDL) är en pedagogisk ram som lägger fokus på individens inlärningsupplevelse. UDL utgår från varje elevs unika behov. För att kunna undervisa alla elever på ett effektivt sätt behövs därför flera olika sätt att ta till sig innehållet – inklusive vid provtillfällen och bedömningar.

UDL:s riktlinjer uppmanar lärare att presentera lektionsinnehållet på flera sätt samtidigt. Låt eleverna välja mellan att läsa, lyssna, eller båda, till exempel. Det som traditionellt betraktats som tillgänglighetsanpassad teknik är i detta ljus helt enkelt ett alternativ bland andra.

Ytterst innebär det att elever med nedsättningar inte hamnar på efterkälken. Det minskar också stigma eftersom skillnaden mellan ”funktionsnedsatt” och ”normal” suddas ut. Med UDL handlar det om att förse varje elev med de verktyg som gör att just hen kan uppnå sina inlärningsmål.

Självklart kan teknikbaserade provtillfällen och bedömningar vara en form av särskilt stöd. Men det är mer än så. Edtech innebär flexibilitet för varje elev, utifrån hens individuella behov, preferenser och förmågor. Denna teknik lämpar sig särskilt väl vid summativa och diagnostiska bedömningar och erbjuder individualiserade sätt att bedöma elevens prestation.

Text-till-tal i teknikbaserade provtillfällen och bedömningar

Hur edtech än utvecklas framöver kan TTS vara till hjälp för att bedöma inlärning. Istället för att enbart testa en elevs läsfärdigheter ger TTS lärarna en mer fullständig bild av elevens framsteg.

Hur kan vi veta det? Därför att provresultat i skolmiljö förbättras markant när användning av TTS erbjuds vid provtillfället.

Men, som vår panelmedlem Kamil Rejent säger: ”effektiviteten hos TTS beror på dess kvalitet”.

“TTS med naturtrogna röster fördjupar elevens inlärningsupplevelse, medan en mer robotlik röst kan upplevas störande. Dålig TTS är inte mycket att ha.”

ReadSpeaker erbjuder naturligt klingande TTS-röster på många språk, dialekter och med olika stilar. Vi använder egenutvecklade maskininlärningsmodeller för att säkra kvalitet av högsta klass, så att eleverna kan fokusera på innehållet.

Våra TTS-baserade verktyg för att läsa, skriva och studera integreras smidigt i de allra flesta LMS-plattformar. TTS integreras sömlöst i den digitala provmiljön, utan att olika appar eller nya fönster behöver öppnas.